I förra inlägget om konsultrollen Varför jag inte ville vara konsult skrev handlade det mycket om att inte behöva börja om hela tiden, utan att faktiskt kunna bygga upp något mer varaktigt. En annan tanke jag har haft kring konsultrollen är känslan av att inte höra till. Det är ju faktiskt så att jag som konsult inte är ”riktig” anställd och jag vet att många företag gör stor skillnad på anställda och konsulter. Från sambon och vänner har jag hört lite olika saker, till exempel att konsulter inte är med och fikar, alternativt sitter och fikar för sig själva, att de inte blir bjudna på jul- och sommarfester och så vidare.
När jag berättade för sambon att det är fika här på fredagar frågade han om jag fakturerade för det och sa att jag ska akta mig för att göra icke arbetsrelaterade saker. Jag har även diskuterat just fika med andra på mitt företag. En som också har uppdrag här, fast på en annan avdelning, en sa att den allmänna uppfattningen verkade vara lite att konsulter är inte här för att fika, utan de ska jobba. Min närmsta chef sa att är jag inbjuden så kan jag ju delta, men jag behöver ju inte komma först och gå sist i alla fall.
Fast här verkar inställningen vara annorlunda och det är väldigt skönt. Min fadder här på avdelningen har skickat vidare inbjudningar till fika och möten. Många i projektgruppen bjöd muntligen in mig till första fredagsfikan, så då kände jag mig välkommen dit i alla fall. Fast den andra konsulten där verkar hålla sig lite på sin kant. Han kommer ofta långt senare än andra och sätter sig inte med oss andra runt bordet, utan på en stol vid väggen istället. Men idag sa de till honom att komma och sätta sig vid bordet.
Min chef hade redan första dagen sagt att jag skulle delta på avdelningens (som är skild från projektet jag jobbar i) veckomöten. Samtidigt var jag lite osäker på vad han ansåg om avdelningssfika och andra möten som faddern bjöd in mig på, för de kan ju ha olika uppfattning. Men jag frågade vid ett tillfälle och han sa att han från och med nu ska se till att jag får inbjudningar till de möten jag ska vara med på, vilket är i princip alla, om det inte handlar om anställningsrelaterade saker, till exempel lön. Han sa också att om jag var osäker ska jag fråga. När vi hade avstämningsmöte och frågade mig om det var något jag undrade eller behövde och jag sa nej så sa han också till mig att inte vara så där konsultig och hålla tillbaka utan jag skulle inte vara rädd att komma till honom om det var något. Det är ju jättebra att han har en sån inställning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar