En sak som oroar mig extra mycket med att ha fått jobb är hur jag ska kunna få tillräckligt med tid för mig själv. Jag har varit bortskämd med att få rå om mig själv väldigt mycket, i princip hela dagarna. Nu när jag börjar jobba i morgon kanske tiden med mig själv blir en bristvara.
Med längre arbetsdagar och längre till jobbet borde jag ju vara den som får minst tid hemma medan sambon istället får mer ensamtid hemma. Han som inte behöver den utan alltid vill ha sällskap och något att göra. Jag som redan törstar efter mer tid för mig själv så som det är...
Kanske är det fånigt att tänka så här. De flesta vuxna människor arbetar heltid och det är inget konstigt med det. Självklart finns det begränsad tid för fritid då. Men det är inte bristen på fritid som oroar mig egentligen. Där har jag ju hela kvällarna och helgerna och som arbetande kan man koppla bort jobbet på ett helt annat sätt än vad en student kan koppla bort skolan. Det som istället oroar mig är just min egen tid, att få vara ensam. Kommer jag inte få vara det längre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar