Gårdagens middag med Johan gjorde mig lite nedslagen. Medan jag lagade maten satt han med sin iphone och jag frågade vad han gjorde. Tydligen hade en av hans Spraydate-kontakter hört av sig igen och han konstaterade lite nöjt att nu hade han två tjejer att dejta. "Och en att sova över hos" la jag till, med hänvisning till att han hade sovit hos mig natten till igår (dock utan sex, även om han försökte).
Efter ett tag sa han att när han väl börjar dejta och inte bara chattar över nätet med dem så kan vi nog inte kan ses som vi ses nu. Vi kanske inte kan ses alls. Han kan vara så ombytlig. Tidigare har han sagt att vi är vänner oavsett och att andras idéer om hur saker ska vara inte ska diktera vår relation. Att han nu ser det som ganska naturligt att vi kommer tappa kontakt känns därför ganska ledsamt. Visst inser jag ju att det inte är så konstigt ifall det skulle bli något seriöst med någon annan. Jag har bara så svårt att föreställa mig att det skulle komma till det. Förra veckan sa han att jag fortfarande är kvinnan i hans liv.
Något annat som gör mig ännu mer irriterad i ljuset av det han sa ikväll är han han inte kan hålla händerna borta från mig. När vi skulle se på True Blood tillsammans förra helgen blev han upphetsad av att sitta tillsammans i samma soffa, så pass att han inte kunde fortsätta titta. Jag har förklarat för honom att det inte är ok, dels för att det inte är juste mot Brian, men också för att det inte är bra för mig. Det må vara så att jag kan tycka om det också, men i längden mår jag inte bra av det. För mig betyder sånt närhet, något som för varandra närmare som ett kärlekspar. Inte något man gör bara för att man är kåt och sen kan man säga upp bekantskapen när man börjar dejta sina spraydate-tjejer. I slutänden skulle jag bara bli sårad av det. När vi diskuterar det hela så håller han med mig och säger att han är dum som håller på så, men sen gör han det i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar