Han har funnits i bakgrunden i över ett år. En väldigt trevlig person med vettiga åsikter som jag pratat med då och då. Mest pratar vi under raider, för det är då jag är online i WoW. Vi har inte direkt några andra sätt att prata med varandra, för det har liksom inte funnits något skäl att utbyta telefonnummer, msn eller lägga till varandra på facebook. Ibland har vi skickat meddelande till varandra via guildforumet när det varit något särskilt och ibland har konversationen fortsatt om lite annat.
Men på sista veckorna har något hänt, något som får mig att undra vart vi är på väg. Vi har chattat en hel del under raiderna på sistone och även haft lite, men inget konstigt egentligen. Men sen förändrades det.
I söndags när vi raidade skrev han något om att han inte var hemma och jag slogs av tanken att han kanske var i Stockholm, dit jag skulle efter jobbet dagen efter. Redan i våras hade jag tänkt att det vore trevligt att träffas och hade föreslagit det när jag var på besök i närheten av hans hemstad för en konferens. Han var dock bortrest då så vi sågs aldrig.
Även denna gång verkade det smått omöjligt att lyckas träffas. Visst var han i Stockholm, men han skulle hem efter jobbet och han skulle dessutom åka med en kollega så det gick inte riktigt att skjuta på avfärden. Det fanns ingen möjlighet att vänta på att jag skulle hinna jobba färdigt och sen ta mig till Stockholm. Ändå lekte han med tanken att stanna kvar ytterligare en natt, men sa att det var svårt att motivera varför han skulle jobba på Stockholmskontoret en extra dag. Att han försökte komma på lösningar gjorde mig glad, även om vi ändå inte kunde ses.
Under måndagen visade det sig att mötet jag skulle ha på jobbet fram till klockan 18 blivit inställt och det var nu istället en samvetsfråga för mig när jag skulle lämna jobbet. Jättemycket att göra och uppgifter som släpade efter då annat varit högre prioriterat veckan före. Men jag skickade ändå ett meddelande till honom på forumet för att fråga ifall det fanns möjlighet att ses nu när jag kunde åka tidigare. Hans tåg var bokat till strax efter 14 men han hade inga problem att slänga den biljetten och köpa en ny, bara han kunde åka före 19.
Helst hade jag jobbat till åtminstone halv fyra för att hinna med det viktigaste, men för att hinna ses några timmar tog jag istället tåget strax efter 15. Vi fikade på Vetekatten lite över en timme och skiljdes sen åt. Men nu hade jag även hans telefonnummer och msn. När jag kommit hem till mina föräldrar och lagt till honom på msn satt vi och chattade till sent. Samma sak nästa kväll. Och nästa kväll. Och resten av veckan.
Jag tyckte det var jättetrevligt att prata med honom och han verkade tycka detsamma. När jag distraherade honom på msn när han egentligen skulle jobba sa han att han hellre tog semester än lät bli att prata med mig. När han gjorde rated battlegrounds och gjorde fel för att han pratade med mig sa han att han sagt till de andra att han pratade med mig och ifall de hade något problem med det var de välkomna att ta någon annan istället. Jag kände mig mycket uppskattad.
Även i Oslo fortsatte vi att chatta. Första kvällen var inte datorn uppackad, men resten av tiden stod den i vardagsrummet och vi hade nästan hela tiden en konversation igång även om jag försökte att inte vara för asocial. Han hade också varit ditbjuden lite spontant av Anne, men eftersom han inte kände alla så bra känt sig lite obekväm inför att komma. Efteråt sa Annes pojkvän att det var ju synd att han inte hade varit där men då vände Anne sig mot mig och sa att det är ju som om han varit med på allt vi gjorde hela helgen i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar