Så var det gjort. Det jag dragit mig för sedan i juni.
När min chef på uppdraget frågade mig om jag ville börja jobba hos dem istället visste jag med en gång att jag ville det, även om jag ändå tänkte över det ett tag innan jag gav besked. Jag trivs på konsultföretaget, det gör jag verkligen. Men det dagliga arbetet blev viktigare än arbetsgivaren som jag inte ser till så ofta.
Redan då, i juni, borde jag ha berättat för konsultföretaget. Då trodde jag att allting skulle hända så snabbt. Men sen drog allting ut på tiden och jag sköt på att söka jobbet bara för att slippa berätta för min chef om det. Men nu, när jag stod här inför att jag måste berätta det senast igår, började jag känna mig fånig för att jag inte sagt något tidigare. Jag ångrade att jag inte sagt något tidigare, så det är ju en lärdom inför nästa gång något sånt här händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar