Jag trodde det skulle ta lång tid, kanske många månader innan vi sågs igen. För det krävs lite mod att faktiskt bestämma att man ska ses och resa till varandra för att man vill, inte ses för att man råkar vara i samma stad.
Men så säger han det: "Jag skulle gärna se till att få chansen att inte missa dig, om du vill. Någon gång när jag är tillbaka."
Det har blivit lite av ett skämt mellan oss att vi lyckas missa varandra. Först i våras när han inte var hemma när jag var i hans stad, sen i måndags förra veckan när vi höll på att gå om varandra i Stockholm och nu i veckan när han åkte till Oslo två dagar efter att jag hade lämnat staden. Så han satt och chattade med mig hemma hos samma vänner i samma soffa som jag jag hade suttit och chattat med honom i. Vilket så klart gav Anne vatten på sin kvarn och hon höll förhör med oss på var sitt håll ifall vi var intresserade av varandra. Hon avslöjade aldrig vad han sa till henne, men hennes avslutande kommentar var "Dere er bare sååååå in luuuuuuve"
Men nu är det snart dags igen. Jag hade påpekat att han valde fel huvudstad att besöka nu i veckan. Då undrade han hur länge jag skulle stanna i Stockholm och det visade sig att han skulle vara tillbaka i Sverige redan onsdag kväll. Inte hade han något problem med att ta sig till Stockholm heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar