3 oktober 2010

Tvära kast

Nyss kändes det som om jag var på gång. Intervju planerad för extrajobbet, men viktigast av allt, det jobb jag verkligen ville ha men i princip hade gett upp om fanns det nu nya chanser med. Rekryteraren verkade tycka att jag var en potentiell kandidat och skulle presentera mig för kunden.

Intervjun gick bra och jag tror att de fick ett bra intryck av mig. På ett sätt kändes det som om jag redan fått jobbet och jag var väldigt inställd på att det skulle bli så, även om jag visste att det fortfarande fanns andra kandidater. Ändå tog jag det inte jättehårt när jag inte fick jobbet. Jobbet skulle ha inneburit ett välkommet tillskott av pengar och varit en bra erfarenhet i framtida jobbsökande, till skillnad från många okvalificerade extrajobb men det var ändå inte min högsta prioritet.

Det jag istället tog hårdare, hårdare än något avslag hittills i mitt jobbsökande, var företagets inställning till mig på det andra jobbet, det jobbet jag verkligen ville ha. I annonsen stod det att de sökte juniora personer, vilket jag tänkte var perfekt. De flesta företag vill ha någon med minst några års erfarenhet, vilket jag ju tyvärr inte har, i alla fall inte från rätt bransch. Så tjänster där de uttryckligen söker nyutexaminerade eller folk med lite erfarenhet brukar göra mig glad. Jag har ju gått miste om flera jobb just på grund av min brist på erfarenhet.

Att då få höra av rekryteraren att företaget tyckte att jag hade för mycket erfarenhet, att de ansåg att jag var senior tog jag ganska hårt. Lite lustigt i sammanhanget är att det finns ytterligare en tjänst på samma företag där det anges att man ska vara senior. Jag frågade om jag kunde söka den istället och fick veta att då måste man ha 5-10 års erfarenhet. 

Rekryteraren sa dock att skälet till att de inte ville ha mig var att de, i och med min tidigare erfarenhet, trodde att jag skulle ha för höga krav. Så det var alltså en kostnadsfråga. Lönen låg tydligen på 24000-25000. Lite lägre än vad jag tänkt mig, men ändå en lön jag skulle kunna tänka mig. Men de bestämde åt mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar