Brian sa igår att Alex verkade vara på dåligt humör igen, men jag vet inte. När jag pratade med honom igår kväll verkade han han snarast ovanligt pratglad. Ofta får man ju dra orden ur honom och jag brukar känna mig lite dum när jag sitter där och försöker få igång ett samtal och bara får enstaka ord till svar. Igår skrev han hela meningar och hjälpte till att föra samtalet vidare. Jag har saknat det, det var mer så innan sommaren. Det känns som om vi kommit längre ifrån varandra, att jag ibland drar mig för att säga något till honom när jag ser honom online, eftersom jag inte längre vet vad jag ska prata med honom om. Jag vet inte om det är han eller jag, om det är så att det jag säger inte längre är intressant eller om det helt enkelt är han som inte är bra på att prata.
Förra veckan låg jag i min säng hemma hos mamma och pappa en morgon och mamma kom in för att använda datorn. Samtidigt höll jag på och sms:ade med Alex och somnade om lite mellan sms:en. Återigen hade jag en sån där dröm som känns så där verklig. Denna gång drömde jag att Alex låg bakom mig i sängen med armen runt mig när mamma kom in i rummet och jag funderade över vad hon skulle tänka om det. Antar att det kanske hade en koppling till att jag undrade ifall hon skulle undra vem jag sms:ade med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar