Det är underligt hur jag hela tiden kan ändra mig. Precis innan vi träffades under midsommarhelgen kände jag mig ganska säker, säkrare än någonsin, om att det här var rätt. Sen efter mötet blev jag osäker och började fundera på ifall det verkligen var rätt att inte vara tillsammans med Johan. Samtidigt kändes valet att byta tillbaka till Johan nästan omöjligt också, att göra slut med Brian några dagar innan han ska hälsa på vore hemskt.
När Johan då stängde dörren för den möjligheten var jag först lite orolig att jag gjorde ett icke-val, att jag stannade kvar med detta bara för att det var enklaste alternativet, så som situationen var. Men nu när det har gått några dagar har det helt plötsligt vänt. Jag är inte lika säker som före midsommar, men jag ser fram emot hans besök och det känns bra. De här veckorna blir ett bra tillfälle att ta reda på hur jag känner, vad jag vill. Jag hoppas det i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar